Definitionen av ett bra vin

Home  >>  Blogg  >>  Definitionen av ett bra vin

Definitionen av ett bra vin

On april 3, 2016, Posted by , in Blogg, tags , , , , , , With No Comments
What's in your glass

Hallon, svamp, vanilj, choklad, skog och chark är några av de saker jag gärna finner i mitt vin.

Det är ofta man läser om ett bra vin, ibland till och med ett riktigt bra vin med många superlativ och lovord. Så vad är det då som gör ett vin så fantastiskt? Onekligen är ju smaken, det vill säga vad du och jag tycker, olika. Vi har helt enkelt olika referenser och preferenser som gör att vi uppskattar olika typer av vin. Många konsumenter finner en recentcent de identifierar sig med och följer dennes rekommendationer och därmed även både tycke och smak. Hur ska man tänka för att kunna skapa sig egen uppfattning och göra sig sin egna bedömning. Själv har jag några mer eller mindre profana parametrar till vilka jag tar hänsyn för att avgöra vinets kvalitet och därmed avväga mina potentiella lovord.

Den tekniska definitionen
När jag sitter som jurymedlem i internationella vintävlingar är det bara den tekniska analysen som räknas. Min personliga uppfattning om vinet, det vill säga om jag tycker om det eller inte, saknar helt relevans. Färg, intensitet, eventuell varaktighet i bubblor om det är ett mousserande vin, renheten i doften och den eventuella komplexiteten analyseras. Upplevelsen i munnen analyseras i form av mängd syra, sensorisk upplevelse av alkohol eventuell strävhet, frukt, längd på eftersmak bedöms också. Vidare görs en övergripande bedömning och en slutledning. Vart och ett av de olika momenten poängsätts och summeras sedan för att ge vinet den poäng som så ofta används i hundrapoängsskalan.

På ett mer lekmannamässigt, men ändå tekniskt analytiskt plan använder jag mig av två olika analyser vars parametrar bör uppfyllas för att jag ska tycka att vinet är riktigt bra. Den första av dem illustreras i ett enkelt diagram med en Y och en X axel där Y representerar intensitet och X representerar tid. Först kommer en attacken, dvs det första som munnen upplever vilken illustreras in en kurva. Bråkdelen av en sekund därefter kommer mellansmaken, eller midpalate, som engelsmannen säger. Den illustreras i sin tur av en separat kurva. Den tredje och sista kurvan illustrerar eftersmaken. Är vinet bra kommer dessa tre kurvor att närmast likna ett likna ett böljande landskap. Om det däremot är mycket socker och alkohol i vinet men inte så mycket smak, eller extrakt som heter, kommer den första kurvan att vara dominant medan de andra två är betydligt lägre. Det kallas på engelska lite elakt för ”Dolly Parton-vinet” eller med andra ord ”everything up front”.

Det andra diagrammet utgörs av en korslagd X och Y-axel där vinets alla parametrar som syra, strävhet, alkohol, intensitet, frukt, eftersmak och så vidare anges åt olika håll utifrån origo beroende på mängd. När en imaginär linje sedan dras från punkt till punkt uppstår en homogen och mer eller mindre rund figur vilket i sin tur illustrerar ett runt och balanserat vin. Ser sketchen däremot ut som en femuddig stjärna kan man förvänta sig att vinet inte har en rund och behaglig smak.

Den profana defitionen
På det mer profana planet finns två definitioner som jag desto oftare använder mig av. Den första av de två har jag lånat från Sydafrikanerna som säger: ”Quality is in the second half of the bottle”. Det innebär att det aldrig får upplevas som jobbigt för munnen att dela en flaska vin. Är det ett vin med mycket frukt, alkohol och strävhet, men utan finess och lång eftersmak räcker det ibland med ett glas för att göra gommen nöjd och hellre vilja ha en kall öl. Poängen är att det aldrig får upplevas som jobbigt att dricka vinet. Det ska vara en njutning som bjuder in till ännu en klunk, ännu ett glas.

Vad menar jag då med vinet som inte går att dricka. Jo, det är vinet där doften är så förförisk att varje gång jag för glaset till mina läppar förleds jag in i doftsinnets outgrundliga labyrint och fastnar. Dofter av läder, kryddor, ekfat, björnbär, mocka, rostat bröd, nötter, svamp, äpple och tusen sinom tusen andra synonymer som väcks i huvudet för varje sniff. När jag tänker att nu, nu ska jag ta en klunk men ändå kommer på mig med själv att rådbråka mina sinnen om huruvida det är i en ekhage eller en glänta i skogen jag är när jag blundar och låter mig svepas bort. Det är vinet som inte går att dricka. När de båda diagrammen ovan beskrivna illustreras på önskvärt vis, när den sagolika doften hindrar en från att dricka och när lusten att fylla på glaset inte sinar är det definitionen av ett bra vin. Det mina vänner, det är också vad som kallas för en stor vinupplevelse!

Andreas Kjörling, prisbelönt författare & sommelier som gillar bra vin

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA *