Därför blir det missförstånd

Home  >>  Blogg  >>  Därför blir det missförstånd

Därför blir det missförstånd

On februari 2, 2018, Posted by , in Blogg, tags , , , , , With No Comments

Varje dag, ända sedan vi föddes, möts vi av en till synes oändlig mängd information. I unga år innefattar det allt från att lära oss göra ljud och så småningom artikulera ord för att sedan sätta ihop dem till meningar. Med hjälp av ord och meningar formar vi vårt språk till att kunna kommunicera både vad vi själva upplever och ta till oss vad andra i vår omgivning upplever.

För att klara av all information som kontinuerligt ges oss behöver hjärnan konsolidera genom att lägga ihop olika intryck till ett samlat minne, något som sker medan vi sover. Det är därför vi kan associera färgen röd till en brandbil, en tomte, ett äpple, en soffa och en stuga i Dalarna. Hjärnan fyller också i luckor där information saknas för att ge oss en helhetsbild. Om vi till exempel tittar på en soffa vet vi, genom vår perception, att det är en soffa trots att vi inte ser hela soffan. Tittar vi framifrån ser vi dynorna men inte ryggen och benen under. Tittar vi bakifrån ser vi istället inte dynorna. Trots det förstår vi genom vår intuition att soffan har dynor, en rygg och fyra ben. Trots att exempelvis ryggen inte syns i sin helhet tror vi också att soffan har samma färg både fram och bak. Det är detta som kallas intuition.

På samma sätt fungerar det med de ord vi använder för att kommunicera. Det vill säga att när vi sedan berättar att det var en röd tvåsitsig soffa fyller den som lyssnar i luckorna genom intuition och så kallade skript. Ett skript kan kallas vid en ifyllnad av en blankrad, då vi inte berättar alla detaljer som att tvåsitssoffan hade två sittdynor, ryggstöd, två armstöd och fyra ben. Om vi istället berättar att vi satt i soffan i vardagsrummet, eller bara att vi var hemma hos någon, så får lyssnaren fylla i ett betydligt mer omfattande blankt stycke genom att själv visualisera vardagsrummet. Detta kallas då för schema.

När vi kommunicerar med varandra så händer det ofta, om inte alltid, att vi omedvetet använder vår intuition med både skript och scheman. När någon då lyssnar på oss får denne inte ta del av hela vår perception utan bara den del vi själva är medvetna om, om än det. Därför är kommunikation alltid är på lyssnarens villkor, för denne kan ju orimligen förstå vad som inte sägs utan att själv använda precis samma intuition, skript och schema. Något som, eftersom vi alla är unika individer med var sitt unikt medvetande, inte kommer att hända.

Ett missförstånd är alltså två förstånd som missar varandra genom bristande kommunikation. Resultatet är sannolikt att uppfattning om de båda förståndens skillnad i storlek delas medan subjektet varierar. För att kommunikationen ska vara fullgod krävs alltså inte bara en avsändare utan även en mottagare varvid en dialog skapas i form av ett samtal, alltså att tala tillsammans. (Finns det bara en avsändare utan mottagare kallas det monolog. Som namnet antyder behålls den med fördel för sig själv.) Genom att själv reflektera över tydligheten i sitt budskap som sänds kan en stor del av alla missförstånd undvikas. Läs till exempel igenom ditt mail och ställ dig själv frågan om det finns flera möjliga tolkningar innan du skickar det (skicka aldrig aldrig mail i vredesmod!).

Eftersom, som redan sagts, kommunikation alltid är på mottagarens villkor är det också upp till dig som mottagare att förmedla och bekräfta vad det är du mottar. Ett korrekts svar är alltså ”jag upplever att…”, ”min upplevelse är…”. Allt för ofta svarar vi dessvärre inte så utan i istället med att tala om hur vi tycker avsändare är genom att sätta en etikett på densamme i form av ”du förstår inte…” eller ännu värre ”du är dum…”. Något som knappast underlättar dialogen och samförståndet utan snarare tvärt om, försvårar de båda gravt.

Ovan har endast den verbala delen av kommunikationen berörts och det bara ytligt. (Då samma ord kan ha många olika betydelser finns här mycket mer att utreda.) Kommunikation omfattar naturligtvis även tonläge och kroppsspråk. Det handlar alltså inte bara om vad vi säger utan även hur, men det ber jag att få återkomma till. Till dess ger jag rådet att nyttja eftertanke som både det enklaste och allra nyttigaste av verktyg, med vilket missförstånd kan undvikas och energi därmed spenderas på viktigare och mer konstruktiva uppgifter. Jag kommer även återkomma till ämnet och reda ut begreppen mellan upplevelse och känsla.

Andreas Kjörling, författare och talare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA *