Det finns i dagens arbetsliv i princip inget yrke och ingen arbetsplats som inte har digitala inslag. Datorer, internet och smarttelefoner genomsyrar vår vardag både privat och profess­ionellt. Det ställer krav på en förståelse det gränslösa arbetet och den digitala arbetsmiljön.Vad skiljer då digital arbetsmiljö från en mer traditionell arbetsmiljö? Ja, å ena sidan har de mycket gemensamt och andra sidan med­för det digitala arbetet både nya möjligheter och utmaningar för vårt välmående. Den digitala arbetsmiljön består av de tre delarna (1) fysisk arbetsmiljö, (2) psykosocial arbetsmiljö och (3) kognitiv arbetsmiljö. Jag vill dock redan nu påtala att de tre på inget sätt är oberoende av varan­dr­­a, utan snarare tvärtom. De tre hänger väl tillsammans i en interaktiv och reciprok rela­tion.

1.    Den fysiska arbetsmiljön är som har längst historia. Här har finns generellt således väldigt mycket kunskap och med den har också arbetsmiljön förbättrats. Viktiga aspek­ter att ta hänsyn till här är ljud, ljus och luft. I moderna kontorsmiljöer är det i regel väl ombesörjt. Det betyder för den sakens skull inte att man som arbetsgivare får släppa ner garden. En annan mycket viktig del av den fysiska arbetsmiljön är den anställdes ergo­nomi. Med ett mer omfattande användande av skärm kommer också stillasittande och med det både belastnings- och förslitningsskador i framför allt nacke, rygg och armbågar. Arbetsställningen bör sörja för rak rygg, behagligt stödd av ryggstöd, armar i behaglig vinkel och handleder som inte vrids i onaturliga vinklar av exempelvis dator­mus. Under de senaste tjugo åren har aktivitetsbaserade kontorsmiljöer blivit allt popu­lärare. De ställer extra krav på individuella lösningar för god ergonomi.

2.    Den psykosociala arbetsmiljön omfattar vad vi skulle kunna kalla själva arbetsklimatet. Vilken är arbetsbelastningen, vilka möjligheter finns det för den anställde att kontrollera sin arbetsbörda och hur är relationerna arbetskollegor emellan? Detta kan undersökas och mätas med krav-, kontroll-, stödmodellen. Här finns dock vissa variabler som måste tas med i beräkningarna. Dels är arbetsbelastningen subjektiv och skiljer sig således från individ till individ. Självklart finns själva generella mål för vad den anställde förväntas prestera under sin arbetstid men den individuella upplevelsen är inte desto mindre sub­jek­tiv. Därmed varierar också upplevelsen av kontroll, som är viktig både för  den egna motivationen (inre motivation) och för välbefinnandet generellt. Därtill ska också sägas att stödet kan skilja sig stort, inte bara i upplevt behov, utan också beroende på om stöder kommer från ledningen i form av bättre förutsättningar att lösa uppgifterna som åligger den anställde eller i form av uppmuntrande stöd från kollegor. Båda är viktiga men skiljer sig inte desto mindre åt för det.

3.     Den kognitiva arbetsmiljön är möjligen den som mest relaterar till det digitala. Den kognitiva arbetsmiljön är den som definierar den anställdes möjlighet att använda sin kognitiva förmåga. Faktorer som påverkar är informationsflöde och dess struktur. Är det för mycket information. (Vi har alla fått CC på epost som egentligen inte angår oss), alternativt för lite information? Förutsättningarna att skapa ett bra flyt i arbetet påverkar den kognitiva arbetsmiljön. Den kognitiva arbetsmiljön är på så sätt också nära kopplad till de krav som ställs och när vi förväntas vara tillgängliga. Hur mycket information och hur många arbetsuppgifter förväntas den anställda processa och hantera samtidigt? Fungerar tekniken som den ska? Kognitiv ergonomi blir här ett begrepp som exempelvis kan innefatta möjligheten att arbeta med dubbla skärmar för att lättare få en överblick, inte behöva vänta på långsamma processer eller riskera förlorat arbete. Den kognitiva ergonomin relaterar alltså till interaktionen mellan människa och maskin samt hur den relaterar till både stress och perception.

Hur hänger de då ihop? Stress är här den gemensamma nämnaren. En undermålig kognitiv alternativt psykosocial arbetsmiljö medför både fysisk och mental stress hos den anställde vilket triggar stressaxeln. När stressaxeln (även kallad HPA-axeln triggas) produceras kortisol, adrenalin och noradrenalin. Musklerna spänns, förbränningen avstannas och kontakten med den bland annat både den empatiska och den rationella logiska främre delen av hjärnan förloras. Likaså medför långvarig stress försämrat närminne, sämre rationellt tänkande och sömn­svårig­heter. Stress medför således sämre relationer med kolleg­orna, upplevelse av större arbets­belast­ning och sämre förmåga att utföra uppgifterna. Stress medför också ofrivilliga spänningar i musk­lerna, inte minst i bål och nacke, något som i sin tur ofta medför spänningshuvudvärk. Faktum är att en stor del av de datorrelaterade förslitnings­skadorna kan direkt eller indirekt kopp­­­­las till stress. En undermålig fysisk arbetsmiljö minskar å andra sidan förutsättningarna för att hantera arbetsuppgifterna och riskerar därmed att medföra stress och såväl psykosociala problem som kognitiva problem. Dåligt ljus och störande ljud och byte av fokus kräver större ansträngning för hjärnan vilket i sig drar extra energi. Dålig belysning försämrar dessutom läsförståelsen.

Därmed sagt att en stor del av lösningen ligger i att säkerställa ett korrekt flöde av korrekt information, att du och kollegorna har de förutsättningar som behövs tillsammans ut­rymme för regelbundna pauser ges. (efter 45-60 minuter är den syresatta glykosen i frontal­cortex slut. Hjärnan blir då slö, trött och i behov av ny energi.) Fysisk aktivi­tet är viktigt, inte minst då en god kondition modererar kortisolnivåerna och förbättrar natt­söm­nen. Det är dock viktigt att påtala att allt inte går att lösa med god fysisk kondition. God digital arbetsmiljö är ett effekten av ett kontinuerligt och lika viktigt som omfatt­ande arbete. Ett arbete som skapar en utveck­lande, stimulerande och lärande arbetsmiljö med betydligt bättre möjligheter till ett ökat resultat.

Vill du veta mer? Vad behöver ni göra på din arbetsplats? Hör av dig till mig så bokar vi ett möte och planerar en utbildning.

Andreas Kjörling, CEO

Webb: www.cognoscenti.se

Mail: info@cognoscenti.se

Mobil: 0709464350