Recension – The Open Society and It’s Enemies
Recension – The Open Society and It’s Enemies Detta kan mycket väl vara en av de viktigaste böckerna som skrivits under 1900-talet. Sociologien Karl Popper (en introduktion tycks mig överflödig) tar i praktverket The Open Society and It’s Enemies (Routledge 1994) ett idéhistoriskt grepp, först med avstamp i Platon för att påvisa grunden till fascismen och därefter jämföra dessa med Hegel och Marx.
Här ges läsaren dryga 700 sidor skrivna av Popper i exil åren under krigsåren 1939-43. Det här är ett mycket läsvärd fundament i humanismen litterära historia. En bok att njuta av, reflektera över och återvända till om och om igen.
I slutledningen av boken vänder sig Popper starkt mot historisismen, alltså den förfalskning och skönmålning av vår historia som så ofta ligger till grund för fundamentala ideologier.
Läs boken, begrunda och använd kunskaperna till att kritiskt granska din omvärld i en allt hårdare medieblåst där sanningen virvlar likt höstlöv i november.