The Second Sex – Simone de Beauvoir

Home  >>  Blogg  >>  The Second Sex – Simone de Beauvoir

The Second Sex – Simone de Beauvoir

The Second Sex – Simone de Beauvoir. Hon kan inte beskrivas som något annat än en ikon. Jag talar naturligtvis om författaren Simone de Beauvoir (1908-1986), född in i ett högborgerligt hem och uppvuxen i kvarteren kring Boulevard de Montparnasse (Harper Perennial 2005, s. 2). Redan i unga blev hon lärd att inte tala med barn av lägre samhällsklass (ibid.). Likaså fick hon lära sig att kvinnans uppgift i livet var att finnas i bakgrunden och gifta sig in i rätt familj, något som frustrerade den unga de Beauvoir (ibid.). Hon fann sin tillflykt i litteraturen och ägnade all sin rikliga energi till studier.

Inledning
Hennes far lär ha sagt att ”hon tänker som en man” (ibid.), något som inte uppmuntrade då uttalandet låg i linje med precis allt hon vände sig mot. Om något gjorde det henne snarare än mer beslutsam att bli lärare i filosofi, kämpa för en förändring och inte minst bli ekonomiskt självförsörjande (ibid.).

Studierna tog henne till det anrika universitetet Sorbonne i Paris där hon mötte sitt livs följeslagare, den tre år äldre Jean-Paul Sartre (Harper Perennial 2005, s. 3). Hennes doktors­avhandling färdigställde hon på tre år, d.v.s. ett år snabbare än de förutskrivna fyra åren. Det gav henne smeknamnet Castor(Bävern. Egen övers.) för hennes idoghet och flit, ett namn som i hennes närmsta krets följde henne genom livet (ibid.). Själv kallade hon sig barnmorska för Sartre existentiella etik (Bergoffen 2018, s. 1) och figurerade huvudsakligen i bakgrunden av Sartre fram till slutet av Andra världskriget och den tyska ockupationen av Paris. I hennes skönlitterära debut 1943 med den existentiella novellen L’Invitéeutforskar de Beauvoir, i vad hon själv kallar en metafysisk novell, en rad olika filosofiska frågeställningar vilka sedermera visat sig vara sprungna ur hennes förhållande med Sartre (ibid. s. 6). Därefter följer flera filosofiska essäer, däribland Phyrrhus et Cinéasoch 1949 hennes mest uppmärksammade verk Le deuxième sexe, vilken vi får anledning att återkomma till nedan. 1954 tilldelades de Beauvoir det mest prestige­fyllda franska litteratur priset Prix Concourt för mästerverket Les Mandarins, där efterkrigs­tidens intellek­t­uella kretsar beskrivs.

Jag kommer i detta PM analysera den första volymen av två av den, av Constance Borde och Sheila Malovany-Chevalier gjorda, engelska översättningen av verket Le deuxième sexeutgiven i maj 2011. På förekommen anledning väljer jag att behålla den engelska titeln tillika, de engelska rubrikerna och citaten som här återges. Jag ber därför läsaren om överseende för lingvistiska blandningen. Där jag refererar till originalverket behåller jag dock den franska titeln, då översättningen inte gjordes förrän sextiotvå år efter ursprunglig utgivningen.

The Second Sex. Vol. I – Facts and Myths
I volym ett av två i hennes magnum opus The Second Sex, första gången publicerad 1949, redogör Simone de Beauvoir kronologiskt för kvinnans plats i samhället. Med början från det ursprungliga förhistoriska klansamhället, genom mänsklighetens historia fram till sin tids moderna dagar (vilka avhandlas i Vol. II – Lived Experience). Inledningsvis ges läsaren i Introductionde Beauvoirs egna tankar kring verket och skapandet av detsamma. Här rätt­färdigar de Beauvoir den omfattande beskrivningen av kvinnans situation både histor­iskt och i sin kontemporära samtid. Hon citerar Aristoteles (de Beauvoir 2011, s. 6)

”The female is female by certain lackof qualities”.

Vidare påtalas också att kvinnan, till skillnad från andra etniska och religiösa grupper, inte är en minoritet men trots det förtryckt. Ytterligare ett citat, denna gången av den relativt okända feministen Poulin de la Barre verksam under 1600-talet vittnar om den förvridna samhälls­situationen (ibid. s. 10):

”Everything that women have written about women should be viewed with suspiscion, because they are bouth judge and party”.

I delen första delen av tre;Destinygör de Beauvoir en intressant ekologisk och bio­logiskt litterär exkursion där en studie av floran och faunans reproduktion redovisas. Bland annat undervisas läsaren i biologi rörande livmoderns, äggens och spermiers cellulära kompo­sition (ibid. s. 26). Syftet är att påvisa likheter mellan könen vilka sedan manifesteras genom perspektiven psykoanalys respektive historik.

I den andra delen av tre; Historyfår läsaren lära sig hur kvinnan genom olika sam­hälls­former, däribland både det grekiska, romerska och medeltida utgjort mannens egen­dom, antingen som dotter, syster eller som fru. Här beskrivs även äktenskapets possessiva karaktär där det kvinnliga underordnas det manliga genom först bortrövande, sedan iscensatt förövande och slutligen ceremoniellt överlämnande.

Den sista delen av första volymen, Myths,behandlar myter. Här befäster de Beauvoir (2011, s. 157) genom andra författares och filosofers historiska verk sina teorier. Bland annat med referenser till Tusen och en natt(ibid. s, 181), Marie-Henri Beyle(ibid. s, 252) mer känd under synonymen Stendahl) och D.H Lawrence (ibid. s. 229). Ett genomgående tema är kvinnans sekundära ställning jämte mannen, här illustrerat i just myter och litteratur.

Analys
Som jag nämnt ovan utgår jag från den engelska översättningen, då engelskan lingvistiskt ligger närmare franska än vad svenska gör. Den svenska översättningen det andra könetär exempelvis något olycklig eftersom deuxièmebäst översätts till sekundär. Ordvalet ”den andre” kan ju referera till någon annan i förhållande till mig utan inbördes varken rang eller turordning. Hermeneutiken går då förlorad. Det de Beauvoir påtalar är att det kvinnliga könet är socialt konstruerat som en avart av det manliga vilket föranleder de bevingade orden ”one is not born, but rather becomes a women”. En diskurs som många år senare utvecklades av Judith Butler (2007, s. 45) i boken Gender Troubledär hon gör skillnad på genus som socialt konstruerat och kön som biologiskt faktum.

Redan i den indelande delen Destinygör den existentiella filosofin sig påmind där de Beauvoir (2011, s. 21) sätter femalei pejorativ relation till male. Genom att göra det illustrerar hon skickligt hur det kvinnliga könet inte definierat som sprunget ur naturen, utan som en negation till det manliga könet. En devis som sedan följer läsaren. Vi finner i The Second Sex en fenomenologisk diskurs sprungen ur hegelianska läror och vidare in­flue­rad av Heideggers, Husserls och Sartre. I  l’Etre et le néantstår exempelvis att läsa (Sartre 1958, s. 261):

“Thus Hegel’s brilliant intuition is to make me depend on the Other in my being. I am, he said, a being for-itself which is for-itself only through another. Therefor the other penetrates me to the heart. I can not doubt him without doubting myself since “self-consciousness” is real only in so far as it recognizes it’s echo (and it’s reflection) in another.”

Som studiekamrat och sedermera också livskamrat med Sartre tog de Beauvoir naturligtvis intryck av dennes tankar manifesterade i l’Etre et le néant som kom sex år före Le deuxième sexe– 1943, alltså i samband med krigsslutet. Retoriken kring männi­skan som tänkande, varande och fri individ i både politisk och social kontext var högaktuell efter tre år av tysk ockupation. Le duexième sexe, ett manifest för mänsklig frigörelse, här med kvinnans pers­pektiv, låg alltså absolut i tiden.

Vidare är det av vikt att poängtera, vilket vi ska se nedan, den brist på jämställdhet som i Frankrike rådde vid krigs­slutet. I Sverige är vi stolta över kvinnlig rösträtt lagstiftad 1919, visserligen flera år efter Finland, Norge och Danmark (Riksarkivet 2019). I Frankrike lag­stad­gades kvinn­lig rösträtt  å andra sidan först 1944 (Women’s Suffrage 2019). Det är dessutom vida känt att tillgång till preventiv­medel och möjlighet till abort är två faktorer nära förknippad med ökad jämställdhet (Unfpa 2018). I Frankrike blev preventivmedel dock tillåtna först 1967 och abort så sent som 1975 (Thurman 2011, s. ix) att jämföra med Sverige där abort blev laglig 1938 (Abort i Sverige 2019). Det är alltså ingen underdrift att påstå att det franska samhället var allt annat än jämställt, i synnerhet som vi sett, med skandinaviska mått.

Äktenskapet beskrivs återkommande av de Beauvoir (2011, s. 81-83, 90-90-19 m.fl.) som ett arrangemang för mannens ägande av kvinnan, både historiskt och samtida. Det liknas vid slav- eller boskapshandel. (Det är således lätt att förstå varför de Beauvoir och Sartre aldrig gifte sig.) Vi finner här att kvinnans plats i samhället har varit och är i hemmet i egenskap mer av egendom än av individ (ibid.). De Beauvoir (2011, s. 12) beskriver hur kvinnans intåg på arbetsmarknaden i samband med industrialiseringen skapade konkurrens för männen, särskilt som kvinnans lön hölls på en lägre nivå än mannens. Kvinnan underlägsenhet påtalades av antifeminister:

“To prove women’s inferiority, antifeminist began to draw not only, as before, on religion, philo­sophy, and theology but also on science: biology, experimental psychology, and so forth.”

Här drar de Beauvoir (2011, s. 135) paralleller till minoriteter i USA, vilkas situation hon genom Nelson Algren skapade sig en förståelse för (Thurman 2011, s. xiv) i samband med en resa till Nordamerika.

“The most oppressed minorities in a society are readily used by the oppressors as a weapon against the class they belong to; thus they at first become enemies, and a deeper consciousness of the situation is necessary so that black and whites, women and male workers form coalitions rather than opposition.”

Det är först när kvinnan blir en del av fackföreningsrörelsen som hon kan försvara sin stånd­punkt och enighet i klasskampen kan skapas (de Beauvoir 2011, s. 135). Trots det finns det alltjämt allmänna myter som både rättfärdigar och förstärker kvinnans underordnade ställning i samhället. De Beauvoir (2011, s. 268) skriver:

“Few myths have been more advantageous to the ruling master caste then this one: it justifies all it’s privileges and even authorizes taking advantage of them. Men do not have to care about alleviating the suffering and burdens that are physiologically women’s lot since they are ”intended by Nature”.”

Den närmast geniala konnotationen ligger hela tiden i distinktionen av det manliga subjektet i relation till det kvinnliga objektet. Genom naturvetenskap, historia, litteratur och myter är den röda tråden tydlig. Listan kan göras lång men jag finner att genom ovan givna citat exemplifierat tydligt nog.

Slutledning och vidare diskussion
Le deuxième sexehar kommit att kallas för en feministisk bibel (Thurman 2011, s. xii). Mot­tagandet Simone de Beauvoirs storverk var dock svalt och le deuxième sexebåde kriti­serades föraktfullt och dessutom förbjöds, inte minst av Vatikanen (The Second Sex 2019). Boken har trots det under de efterkommande femtio åren översatts till mer än fyrtio språk (ibid.) Det, för mig, bekräftar behovet av verket mer än något annat.

Vad har då The Second Sex för eftermäle? Jag vänder mig här till Nancy Frasers (1990) klassiska artikel Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Acually Exis­ting Democray  där Fraser utgår från Habermas teori om den strukturella transformeringen av den publika sfären. Alltså med andra ord, skiftet från en traditionell marxistisk uppdelning mellan arbetare och kapitalist till ett mer mångfasetterat samhälle med fler samhällsklasser. Frasers kritik bygger på resonemanget att alla inte har, i motsats till vad Habermas utgår ifrån, tillgång till den publika sfären. Feministisk diskurs har därför, menar Fraser (ibid., s. 63, 71), skapat en alternativ social sfär där relevanta frågeställningar ger utrymme och kan växa för att sedan bli tillräckligt etablerade för att kräva sin plats i den allmänna offentliga sfären.

Med det sagt vill jag mena att Simone de Beauvoirs storverk gav upphov till just den feministiska diskursen med krav på lika rättigheter och jämställdhet. En diskurs till stor del grundad i ovan givna citat ”one is not born a women, but rather becomes one” (Butler 2009, s. 45). Inte minst genom den första översätt­ningen av le deuxième sexetill engelska, gjord 1955, som i USA sålde i närmare en miljon ex under de första åren (Thinking Aloud 2015). Genom att ge kvinnor en förståelse och nomen­klatur för sin egna situation skapades långsamt en bestående förändring mot ett mer jämlikt samhälle, och en debatt som därmed tog plats i den offentliga sfären. Simone de Beauvoirs Le deuxième sexe, kan alltså retrospektivt ses som någon form av jämställdhetens Big Bang.

Andreas Kjörling, författare & talare

————-

Referenser
Abort i Sverige. (2019, 3 mars). I Wikipedia. Hämtad 2019-03-02 från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Abort_i_Sverige
Bergoffen, Debra./Stanford Encyclopedia of Philosophy. 2018. Simone de Beauvoir. Hämtad 2019-03-01: https://leibniz.stanford.edu/friends/members/view/beauvoir/a4/
Butler, Judith. (2009). Gender Trouble. London: Routledge Classics
De Beauvoir, Simone. (2011).The Second Sex. (Borde, Constance. Chevallier Malovany, Sheila. Övers.) New York: First Vintage Books
Fraser, Nancy. (1990). Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing
Democracy. Duke University Press. Social Text,No. 25/26 (1990), pp. 56-80
Harper Perennial. 2005. Mandarins.About the Author. London: Harper Perennial
Riksarkivet (2019). Hämtad 20190302, från https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige
Sartre, Jean-Paul. (1958). Being and Nothingess. London: Routledge Classics
The Second Sex. (2019, 3 mars). I Wikipedia. Hämtad 2019-03-03 från: https://en.wikipedia.org/wiki/The_Second_Sex
Thinking Aloud [thinkingaloud7189]. (2015, 8 januari). Simone de Beauvoir Interview 1975. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=VmEAB3ekkvU
Thurman, Judith (Red.). (2011). Introduction.The Second Sex. New York: First Vintage Books
Unfpa (2018). The Power of Choice. Reproductive Rights and the demographic transition.Hämtad från: https://www.unfpa.org/swop-2018
Women’s Suffrage. (2019, 3 mars). I Wikipedia. Hämtad 2019-03-02, från: https://en.wikipedia.org/wiki/Women%27s_suffrage#Europe

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA *